Jag börjar vist bli gammal.
Kristina har fått rollen som den klokaste här i kollektivet.
Eller fått och fått, jag har snarare krönt henne med den rollen.
ibland ifrågasätter jag om detta var så smart,
men för det mesta gör hon sig förtjänt med den titeln.
När jag nu på söndagen beklagar mig över att jag mår lite dåligt efter helgens vilda äventyr komenterar hon
"du börjar nog bli lite gammal Emma"
Och det stämmer!!!!!!!!!!
För min kropp har aldrig reagerat så på en dubbel-kvälls-fest-aktivitets-helg innan.
Klart man kan bli lite sliten på lite sömn och mycket fest,
men såhär?
jag har känt mig som en gammal gumma ända fram tills idag,
och nu har jag dessutom fått världens äkligaste hosta oh snuva. blä
Allt bara rinner.
Kanske kan man andvända detta till sin fördel?
att folk tycker synd om en och ger en massa roliga saker?
det ser till och med ut som att jag gråter hela tiden så då måste man verkligen tjäna på det?!
Tillbaka till min helg.
Jag är så fantastiskt nöjd med den så att det är värt min kärring-sjuka hundra gånger om!
Charlotte, min äldsta vän har varit här hela helgen.
Jag var ledig på fredagen så vi hade hela dagen att umgås.
På kvällen var det nabofest och vi avslutade till att dansa till lite Live-Jazz.
Trodde aldrig jag skulle säga det men jag har underskattat Jazz.
Lördagen vaknade jag med en konstig känsla.
Det var länge sedan jag festade och hade glömt konsekvenserna av det.
Känslig mod starkt ljus, starka ljud, smått illamående, tungt huvud och väldigt trött.
Men efter en en sjukt go suchi, frisk oslo sol och en snabb guidning av Lasse,
var jag och charlotte på banan igen.
Vi hamnade på ett underground party,
otippat att hitta mig där,
ännu mer otippat att hitta Charlotte där.
Men det var kul att få se, och kul att få vara med Marthe.
Vidare där efter vet jag inte om vi ska gå in på.
Men någonstans på vägen träffade vi en grabb som övertalade med oss på en efterfest.
Någon var läkare den andra var advokat. Den tredje hade oxå en ståtlig titel, och han var grymm på svenska. Så grymm att Marthe blev lite ledsen... Hon som övat och övat! där fann hon iaf en idol.
Vi fick champagne och blev riktigt bortskämda.
taxin betald hem,
och någongång vid sju tiden trillade vi tillbaka in i hemmet.
Då satt lille Herman och spelade nintendo.
För att han inte skulle bli skrämd av oss gav vi han lite frukost.
sen vaknade kristina och kom ut.
när hon såg oss skrattade hon.
skakade på huvudet men skrattade....
Men när man inte har sånna här paradhelger så ofta längre,
är det då inte lika bra att leva ut dom hela vägen?
Det tyckte iaf Kristina som sa att det syntes att vi hade haft det kul.
Och Kristina är trots allt den klokaste i detta Kollektivet....
Eller fått och fått, jag har snarare krönt henne med den rollen.
ibland ifrågasätter jag om detta var så smart,
men för det mesta gör hon sig förtjänt med den titeln.
När jag nu på söndagen beklagar mig över att jag mår lite dåligt efter helgens vilda äventyr komenterar hon
"du börjar nog bli lite gammal Emma"
Och det stämmer!!!!!!!!!!
För min kropp har aldrig reagerat så på en dubbel-kvälls-fest-aktivitets-helg innan.
Klart man kan bli lite sliten på lite sömn och mycket fest,
men såhär?
jag har känt mig som en gammal gumma ända fram tills idag,
och nu har jag dessutom fått världens äkligaste hosta oh snuva. blä
Allt bara rinner.
Kanske kan man andvända detta till sin fördel?
att folk tycker synd om en och ger en massa roliga saker?
det ser till och med ut som att jag gråter hela tiden så då måste man verkligen tjäna på det?!
Tillbaka till min helg.
Jag är så fantastiskt nöjd med den så att det är värt min kärring-sjuka hundra gånger om!
Charlotte, min äldsta vän har varit här hela helgen.
Jag var ledig på fredagen så vi hade hela dagen att umgås.
På kvällen var det nabofest och vi avslutade till att dansa till lite Live-Jazz.
Trodde aldrig jag skulle säga det men jag har underskattat Jazz.
Lördagen vaknade jag med en konstig känsla.
Det var länge sedan jag festade och hade glömt konsekvenserna av det.
Känslig mod starkt ljus, starka ljud, smått illamående, tungt huvud och väldigt trött.
Men efter en en sjukt go suchi, frisk oslo sol och en snabb guidning av Lasse,
var jag och charlotte på banan igen.
Vi hamnade på ett underground party,
otippat att hitta mig där,
ännu mer otippat att hitta Charlotte där.
Men det var kul att få se, och kul att få vara med Marthe.
Vidare där efter vet jag inte om vi ska gå in på.
Men någonstans på vägen träffade vi en grabb som övertalade med oss på en efterfest.
Någon var läkare den andra var advokat. Den tredje hade oxå en ståtlig titel, och han var grymm på svenska. Så grymm att Marthe blev lite ledsen... Hon som övat och övat! där fann hon iaf en idol.
Vi fick champagne och blev riktigt bortskämda.
taxin betald hem,
och någongång vid sju tiden trillade vi tillbaka in i hemmet.
Då satt lille Herman och spelade nintendo.
För att han inte skulle bli skrämd av oss gav vi han lite frukost.
sen vaknade kristina och kom ut.
när hon såg oss skrattade hon.
skakade på huvudet men skrattade....
Men när man inte har sånna här paradhelger så ofta längre,
är det då inte lika bra att leva ut dom hela vägen?
Det tyckte iaf Kristina som sa att det syntes att vi hade haft det kul.
Och Kristina är trots allt den klokaste i detta Kollektivet....
Kommentarer
Postat av: @:-/
for inte å glemma; ingen gurka! kon mais.
Postat av: @:-/
for inte å glemma; ingen gurka! kon mais.
Postat av: Marthy
Hahaha!!! Jeg ler meg ihjel. Når ble det nest siste bildet tatt? Jeg kan ikke huske å ha sett det på kameraet.
Trackback