kosesnack

Jag har sagt upp mig idag.
Jag nästan hoppade därfifrån.
En sådan skön känsla av att vara fri,
från något som tyngt än tillräkligt länge nu!

Idag ska jag som fri fågel flyga hem.
Träffa min saknade familj och köra en parad helg av fest i Kungsbacka.
Det börjar ordna sig med saker i vårat Kollektiv iaf.
Fram och tillbaka med en viss Couchsurfer kille,
men det slutar med att han förmodligen åker tillbaka till Canada och prövar lyckan i Oslo någon annan gång.
När tidpunkten är bättre, för utan pengar, boende eller jobb kommer man inte långt här.
Shitt? detta  låter ju typ som mig nu.
Tur att jag har ett boende iaf då.
Och ett bra sådant!!!!!!!! :D

Vi har fått komentarer om detta har blivit en "jenteblogg" och "emo-blogg".
Och att vissa inte har det så bra om dagen..
Men va roligt att ni läser!!
Och kul med lite feedback,
Men nu är det så att livet går upp och ner och det är väldigt skönt att kunna skriva av sig om detta.
Kanske med lite ironi och humor i saken,

Och ibland kommer det ett väldigt ilsket inlägg som Marthes förra.
Tur att hon skriver på norska så inte alla våra svenska läsare blir förtvivlade och slutar läsa...
Men det ordnar sig Marthe, det kommer bli bra.
På en eller annan måte...

Jag har fått lite lektioner av Kristina
i utebyte har jag matat henne med pannkakor.


Så ha nu en Skit grymm helg här i Oslo!!!!
Ta hand om det lilla djuret (syftar inte på marthe, utan nöten)
och lägenheten FFS!!!!!! det ska vara kliniskt rent och inte ett spår från eran fest när jag återkommer söndags-kväll....
Inga fimpar eller ölburkar !!!!!!!!!!!! ingen skit!!!!!!!!! STÖVSUGET OCH TORKAT GOLV,
RENT KÖK!? FATTAR NIIIIIIIII???



Så nu har jag visat att jag har lite pondus,
fått klagomål av att jag är för snäll.
End of story.

gla e dere!! :)  / Emma













Nöten trivdes IKKE så jätte bra i Marthes famn.
(han heter micke, men gillar mer att bli kallad för nöten)






men därimot här. Här trivs han väldigt bra.
ser ni likheterna? lägg märke till kinderna...

Nöten älskar mig.








såhär kände Marthe sig när hon såg hur mycket Nöten älskade mig och inte henne....







Kristina brydde sig inte så jättemycket om just detta.
utan var bara glad att se mat.
hon ler och spänner blicken i sitt nya offer....

Hva kan man si.



Jeg fikk vite det gjennom Rachael Ray show. Det er nesten like nedverdigende som å ta lillebror på fersken i full aktivitet til Aktuelt og været på tvnorge. Det var riktignok en reportasje om glamourmodeller, men jeg tror alle lesere forstår.

Jeg sier som Erik: løytnant speirs burde få noen millioner årlig for ikke å ta imot noen andre roller.

Og jeg er enig. Hva får en mann til å ville bli husket som dette:

Framfor dette:

?

Noen ganger kan man ikke forstå, man må bare akseptere, og i mellomtiden kan man prøve å komme i bedre humør ved å kose seg med blinkskudd som dette:



Kristina

Jeg vil blogge litt. Det er så mye bra som skjer i livet mitt om dagen, men etter at jeg begynte på nye p-piller har jeg gått rundt som et hormonelt uvær, jeg har ikke vært så konstant sentimental siden jeg var 13 og 14. Over alt. Jeg håper hvertfall det er derfor, hvis ikke må jeg jo være psykisk skadet.

Jeg er lei meg for at svineinfluensa er dritt, for at mine beste venner har flyttet til utlandet, jeg er lei meg for at det kanskje blir for mye for Ingrid med en liten unge selvom jeg vet at hun har det kjempefint med han. Jeg er bare redd for at det blir for mye for henne. Og jeg er lei meg for at jeg kritiserer folk som jeg egentlig er kjempeglad i.

Men mest av alt er jeg lei meg for egoistiske ting som at venstrebenet mitt aldri kommer til å bli helt bra igjen, at jeg sliter økonomisk og at jeg enda ikke har kommet meg på et studie.

Og det er faktisk venstrebenet mitt som plager meg mest. Benet som også nesten aldri gjør vondt lenger.
Men det driter jeg i. Det har gjort vondt før.

Jeg og Sigrid har blitt forryttere til to hester i Sørkedalen hver mandag. Sigrid er den jeg fortsatt kjenner som jeg har kjent lengst, og sånne ting syns jeg er fint. Vi trives hvertfall kjempegodt med hestene, han lengst frem, den brune, er "min". Victor. Jeg vet at den bakerste er mye penere, jeg liker egentlig ikke tunge hester som Victor, siden de pleier å være dritt, men Victor er en fornøyelse. Mye personlighet og ikke noe tull.

Han gjør meg veldig glad. Og Jan Rune gjør meg veldig glad. Og Emma og Marthe som alltid skjønner når jeg ikke har det så bra selvom jeg ikke sier noe om det. Jeg trenger bare å si hei så skjønner de alt. Sånne ting gjør meg veldig glad.

Akkurat nå gjør de meg så glad at jeg nesten får lyst til å gråte igjen. Jævla hormoner.

Kristina

Jeg har kanskje ikke vært verdens mest tilstedeværende samboer i det siste, jeg vedkjenner det. Men det er ikke vondt ment! Jeg holder kanskje bare på å bli voksen.

Den siste tiden har jeg tilbringt mye i familieselskaper, og på firmautflukter.
Vi har nemlig begynt i ny jobb, jeg og Emma. Nok et telefonsalgselskap, men det er hvertfall greit å ha en dagtidjobb og betingelsene er gode. Hvertfall i ventetiden hvor man søker ny jobb.

Men gøy er det, jeg merker at døgnrytmen min er på vei tilbake, og jeg begynner skimte en løsning på mine pengeproblemer i det fjerne. Skimte.
I dag mottok jeg mitt stipend fra frifond og har svidd av samtlige penger på regninger. Det samme vil skje med min siste lønning fra Telinet som kommer den femtende. Men da er jeg ferdig. Og jeg har tro på at lønningen fra nye jobben skal kunne brukes på meg selv. Endelig!


Jeg har hatt det fint siden siste blogginnlegg, i helgen var jeg altså i Kvinesdal/Flekkefjord/Feda og der er det fantastisk pent. Bryllupet var også pent. Jeg kjenner ikke bruden, men begynte nesten å gråte da hun gikk opp midtgangen og i et lite sekund fikk jeg faktisk lyst til å gifte meg jeg óg. Et lite sekund..
Det var veldig fint å være der med Jan Rune, han har verdens beste familie og venner; jeg har litt lyst til å flytte til Feda når jeg blir voksen.

Jeg og Sunniva har vært og kjørt Go Cart! Og vi har spist på Fridays! Med jobben!
Jeg overdriver ikke når jeg sier at biffen på TGI Fridays er den beste biffen jeg har smakt. Den var perfekt stekt. Jeg får vann i munnen i skrivende stund.



Jeg har hengt endel med Sunniva i det siste, delvis fordi vi har begynt i samme jobb og delvis fordi vi har funnet ut av vi deler en interesse i å være fotballkoner. Noe vi forøvrig praktiserte sist helg på fotballturnering hvos vi sammen heiet fram Crapingham Palace.
...

Merk det andre laget i bakgrunnen. ALLE untatt én sitter og leser avisen. Sportssidene.
Vi syntes iallefall at det var moro.

Jeg har forresten gjort meg opp en ny karrierredrøm, politirytter. Jeg humpet tilfeldig over garde/militær/politi-paradi i byen fredag før jeg dro til Sørlandet, og hestene var så store! Jeg vil være hun på toppen.

Kristina